6 myter och påhitt om kost

Skriven av Christian L.

myter inom kost top

Kroppen kan bara ta upp 30 gram protein per måltid

Det är svårt att förstå hur denna myt fått en sådan spridning som den har. Om man tänker efter själv så inser man snabbt att denna myt inte stämmer. Vår kropp är oerhört välkonstruerad och vi har ett flertal system som försäkrar sig om att vi har så bra förutsättningar som möjligt för att överleva.

Det mesta av det vi stoppar i oss kan kroppen omvandla till bränsle åt våra organ vid behov trots att näringsämnet inte var ämnat för denna uppgift från början. Vi har till och med ett system som tar hand om överskottet och lagrar det i fettceller för att kunna användas när det är brist på näring. Skulle verkligen en maskin konstruerad för överlevnad, kasta bort näring bara för att intaget av ett visst näringsämne går över en så liten mängd som 30 gram? Givetvis inte.

Med största sannolikhet så kommer denna myt från en studie  som visade att  det krävdes 30 gram vassleprotein för att stimulera proteinsyntesen maximalt(1). Försökspersonerna i studie var dock i fastande tillstånd sen dagen innan och senare forskning har visat att mängden ligger förmodligen närmare 20 gram vassleprotein vid vanlig kosthållning(2), alternativt ca 10 gram EAA. Det ska också påpekas att nödvändig mängd protein kan skifta lite med mängden fettfri massa du har(3). Detta betyder inte att det resterande proteinet på något sätt kastas bort. Tvärtom, även om en större mängd inte stimulerar proteinsyntesen ytterligare så motverkar den proteinnedbrytningen vilket ytterligare bidrar till en positiv proteinbalans (muskeltillväxt).

Ät hur mycket protein du vill på samma gång. Sluta nojja, ät och väx!

Flera mindre måltider om dagen är bäst

”Ät flera mindre måltider om dagen”. Om man inte levt under en sten det senaste årtiondet så har man förmodligen läst det här påståendet följt av argument som att du håller igång din ämnesomsättning, håller blodsockernivåerna jämnare och aptiten i schack.

Men där finns faktiskt inga bevis för att något av detta skulle vara sant. Tvärtom. Skulle där finnas en fördel med en eller annan måltidsfrekvens så ligger förmodligen det traditionella ”3 mål om dagen” i bättre läge för att ta översta pallplatsen.

Låt oss titta på det vanligaste argumentet: ”Det håller igång din ämnesomsättning”. Det är absolut ingen lögn, du äter ju oftare så det är väl klart att ämnesomsättningen får jobba oftare.

Men oftare betyder inte mer!

Låt oss använda en matematisk liknelse. Om du adderar 5 + 5 + 5 + 5 + 5 + 5 så blir det 30.

Om sedan adderar 10 + 10 + 10 så blir det också 30. Rätt så tydligt att oftare inte är detsamma som mer.

Även hungern brukar vara ett vanligt argument och även det argumentet haltar. Dock är studier om upplevd hunger väldigt svåra att göra vattentäta då upplevd hunger är just ”upplevd”. Men även här så har 3 måltider om dagen gått vinnande ur kampen. Där finns en del extremexempel med 12 måltider om dagen men det är ju rätt självklart att upplevd hunger är minimal med ett sådant upplägg eftersom du äter ju nästan hela tiden.

Kalorier in vs kalorier ut är fortfarande kung. Ät inte en mängd små måltider i hopp om extra viktnedgång utan välj måltidsfrekvens efter vad som passar bäst för dig.

Kolhydrater gör dig fet

Att kolhydrater svartmålats som syndabock för det moderna samhällets välfärdssjukdomar är inte helt orelaterat till de senaste årens stigande popularitet av diverse lågkolhydratsdieter. Men faktum är att den metabola fördel som fett tilldelas i många lågkolhydratsdieters marknadsföring helt enkelt inte finns. Åtminstone har ingen ordentligt utförd studie kunnat påvisa den.

Där finns inga belägg för en metabol fördel för fett i förhållande till kolhydrater.

Drick 75 liter vatten om dagen

Nu överdrev vi såklart men det är väl ingen som missat vattenhysterin i dagens samhälle? Drick x antal glas vatten om dagen är något som brukar följa med i olika dietlistor tätt följt av ”ät minst 6 måltider om dagen”.

Missförstå oss inte nu, vatten är livsnödvändigt och en väl hydrerad kropp är viktigt för både hälsan och träningen. Dock är rekommenderade siffror oftast överdriva. Förmodligen på grund av att man feltolkar vattenbehovet. Nu är det omöjligt att säga exakt hur mycket vatten en individ behöver eftersom där är så många faktorer som spelar in men vi tar ett väldigt generellt exempel.

En vuxen människa får i sig ungefär 3 liter vatten om dagen och det är en rätt så bra fingervisning på hur mycket vatten en människa behöver. Problemet är att det här exemplet oftast tolkas som ”drick 3 liter vatten om dagen” och skrivs också ut på det viset i olika ”guider” eller ”tips-listor”. Till saken hör att en vuxen människa tillgodogör sig hälften av dessa 3 liter genom maten vi äter. Den korrekta siffran i exemplet för hur mycket vatten människan skall dricka blir således 1,5 liter.

1,5 liter är ca 5 glas vatten, till skillnad från de mängder vatten som man ser förespråkas ibland. Nu är det som sagt ett generellt exempel och en individs vattenbehov skiljer sig beroende på mängd olika faktorer. Men som ni ser så är detta mantra om ”8-10 glas vatten om dagen” överdrivet.

Summa summarum: Drick när du är törstig. Revolutionerande, eller hur?

Svältläge

Väldigt vanlig myt bland deff/dieter/viktminsking.

En diet startas och efter att ha gått ner en viss mängd kilo så tar det stopp eller viktnedgången avtar rätt så märkbart. Det är oftast nu som begreppet ”svältläge” tas upp. Kroppen ska efter en lång tids kaloriunderskott ha ställt in sig på svält och ”stänger” fettdepåerna.

Nu finns där inget riktigt ”svältläge” och faktum är att vid faktiskt svält så är det muskler och organ som prioriteras, absolut inte fettdepåerna.

Men det är faktiskt så att vår ämnesomsättning sjunker, vid kaloriunderskott, mer än vad som kan förklaras endast av den minskade vikten. Där finns till exempel en relativt grym studie från 40-talet där man studerade just svält. “The Minnesota Starvation Experiment”. Forskarnas resultat i den studien visade att ämnesomsättningen under vila sänktes med ca 15 % mer än beräknat.

Märk orden väl här. 15 % mer än beräknat. Alltså inte 15 % totalt utan 15 % mer än vad man hade beräknat att sänkningen skulle bli baserat på viktnedgången. Om de hade räknat ut att viktnedgången skulle göra att ämnesomsättningen minskade med 100 kcal så minskade den istället med 115 kcal.

I mer humana studier så har siffrorna diffat med upp 10 %.(4) Vi snackar alltså 0-200 kcal’s förändring.

Det är rätt så tydligt att stoppet i viktnedgången inte kan förklaras med nåt sorts ”svältläge” eller nedsatt ämnesomsättning.

Stenålderkost

Först och främst ska vi klargöra en sak. Detta är ingen sågning av stenåldersdieter i sig. Det är inget fel på till exempel paleo-dieten och vill du använda dig av den så kör hårt.

Det är marknadsföringen vi har problem med, närmare bestämt påståendet att vi är ”skapta” för att äta si och så. Vi är inte skapta för att följa några exakta riktlinjer, tvärtom. Den mänskliga kroppen, och merparten av livet här på jorden för den delen, är skapt för att kunna anpassa sig efter miljön vi lever i. Detta har varit en nyckelpunkt för människans överlevnad.

Nu kommer dessa modedieter och påstår att våra kroppar är optimerade för kosten människan höll innan jordbrukssamhället uppstod för ca 10 000 år sen. Visst, evolutionen är ingen fartdåre direkt och det kan ta miljoner år för evolutionen att förändra saker. Men evolutionen kan också prioritera och den prioriterar överlevnad. Kosten kan vi rätt så tveklöst kategorisera till överlevnad.

För att ta ett enkelt exempel. Mjölk. Vuxna människor tålde inte mjölk från början men i och med uppkomsten av jordbrukssamhället så började mjölk bli en del av vår kost. Nuvarande forskning bedömer att mjölk började användas i vår kost så tidigt som 9000-7000 f.Kr men kom inte till Skandinavien och England förrän så sent som 4000 f.Kr. På ynka 4000 år så har svensken gått från att inte kunna dricka mjölk till att vara mellanmjölkens land. Om dessa 4 årtusenden har gjort att vi anpassat oss till någonting vi från början in tålde, tänk dig då hur bra den anpassat sig till sådant vi faktisk kunde äta på den tiden. Men dessa paleoexperter menar att på dubbelt så lång tid som det tagit att anpassa oss till mjölk så har vi inte anpassat oss till föda vi redan kunde äta. Haltande logik.

Återigen, dieten i sig är det inget större fel på. Bara marknadsföringen.

Slutord

Vår förståelse för kroppens funktioner uppdateras ständigt och gårdagens sanningar kan snabbt ändras med ny forskning. Tyvärr så är man snabb med att dra på för stora växlar så fort minsta nyhet kommer upp, inte minst våra kvällstidningar. ”Ät bra och träna hårt” är ett koncept som stått emot tidens tand och det funkar utmärkt än idag.

Print Friendly Version of this pagePrint Get a PDF version of this webpagePDF

17 Kommentarer Till “6 myter och påhitt om kost”

  1. Andreas skriver:

    Nej, kolhydrater gör dig inte fet (du kan äta en hallonbåt utan att gå upp i vikt), absolut, men det ökar chansen att bli fet eftersom många vill äta mer. Och kolhydrater är största boven till de flesta välfärdsjukdomarna idag. Fettet har fått skulden för mycket och fler och fler börjar inse att man mår mycket bättre i kroppen utan kolhydrater efter någon eller några veckors avvänjning. Det handlar inte bara om vikten när det gäller lågkolhydratskost. Det handlar om insidan av kroppen också. Att man känner sig mätt lättare och längre är bara en fördel.

  2. gg skriver:

    dålig artikeln jag nånsin har lärt. angående med kolhydrater är du ute och cyklar då man inte vet vad du syftar på. är det stärkelse eller mineralämne det du beskriver om.

    Du bör nog få in kunskap inom natrvetenskaplig teorier med kost och framförallt det är mest ironi du har framfört.

    • Christian L. skriver:

      Av din kommentar att döma så är det inte lönt att argumentera det här med dig så jag tänker inte göra det heller.

      Kolhydrater gör dig inte fet. Sorry.

      Mvh
      Christian

  3. Joakim skriver:

    Hej!

    Bra inlägg men jag skulle gärna se att ni citerar fler källor för att öka pålitligheten i era inlägg. Nu säger jag inte att det ni skriver inte har någon grund men att ha ett stycke referenser hade vart väldigt positivt i en träningsvärld fylld av påhitt och ”broscience”.

    • Fitnesskolan skriver:

      Det är en relativt gammal artikel så från en tid där vi inte var allt noga med att skriva ut referenser. Men vi ska uppdatera artikeln :)

  4. Sara skriver:

    Fast det är ju ingen nyhet att folk blir oftare laktosintoleranta nu för tiden och att mjölk är slembildande och därför hämmar kroppens näringsupptag i tarmarna. En utav orsakerna att det Sverige är ett av de land som har högst antal personer med benskörhet trots den stora mängd mjölk vi dricker.
    Att gluten inte är bra för kroppen är ju inte heller någon nyhet. Varenda person jag träffat som slutat med dessa två ( laktos och gluten)har mer ork och slipper gaser och dåliga magar.
    Kolhydrater, fett och protein kan man ju hitta på flera andra sätt i maten utan att klämma i sig de inflammatoriska versionerna!?

    • Lina skriver:

      Och där håller jag med helt! Trots att prover visar att jag inte är laktos eller glutenintolerant så är jag konstant svälld, trött och har sämre hy om jag äter det. Om jag däremot undviker det blir jag som en ny människa, bättre resultat från träning då också.

      Nu minns jag inte om det gäller bara Aspergers och autism eller även fler diagnoser, men har man någon av dessa rekommenderas ju också gluten&laktosfri kost. Och alla jag vet som testat det för sina barn med dessa diagnoser har då blivit betydligt bättre.
      Bara det visar ju också hur INTE bra det är med laktos och gluten.

      Tycker att fitnesskolan borde ta och läsa två böcker, gluten och mjölk källan till moderna sjukdomar. Gluten och mjölk del två källan till moderna sjukdomar.
      Båda skrivna av Michael Håkansson.

  5. Emanuel skriver:

    Hejsan Fitnesskolan.

    Jag har läst från flera källor, bland annat guider från väldigt kända aestetics-modeller och bodybuilders. Nämner inga namn då jag inte vet något om vad man får dela med sig om och inte.

    Men där får man ofta exakt samma information;

    25gram whey behövs för att starta proteinsyntesen (fyllning av kvot kan ske med ett fåtal timmar emellan) eller 30gram från en mer kvalitativ proteinkälla.
    Mängden är direkt styrd av mängden leucin, aminosyran.

    40g protein är 15% mer lämpad för muskeltillväxt än 25-30g. Mer än 40g har nära på ingen verkan då kroppen helt enkelt inte kan spara proteinet länge nog i kroppen för att kunna nyttja dess egenskaper.

    30-40g är därför att rekommendera per mål mat.

    Denna information kommer ständigt upp i olika välkända byggares guider, varför skriver dom detta? Finns det fog för dessa teorier (fakta?)?

    Även proteinet har fått sig en ny nämnare, alltid lyssnat till 1.2g per kilo kroppsvikt – numer så flödar informationen om 2g, guiderna säger 2,2-2,3g.

    Handlar det om hur precis man vill vara det ”optimala” eller handlar det om att värdet inte överensstämmer med mer än en person och att ett test på 40 skulle ge 40st olika närmevärden?

    • Fitnesskolan skriver:

      ”För att starta proteinsyntesen”? – Du har en ständigt pågående proteinsyntes och proteinnedbrytning i kroppen. Men av siffrorna att döma så är det gissningsvis att maximalt stimulera proteinsyntesen du/dem syftar på. Där finns ingen exakt siffra fastslagen men 20-30 gram vassle eller 6-10 gram EAA. Där finns säkerligen individuella skillnader så det skadar inte att ligga lite i överkant.

      Det här med ca 30 gram per måltid, som det står i artikeln: ”även om en större mängd inte stimulerar proteinsyntesen ytterligare så motverkar den proteinnedbrytningen vilket ytterligare bidrar till en positiv proteinbalans (muskeltillväxt)”.

      Överlag ska man inte lyssna på ”Välkända byggare” för råd om träning och kost, ironisk nog.

      Där finns säkert de som rekommenderar mer eller mindre än 2 gram per kilo kroppsvikt men 2 g är den generella konsensusen.

      Visst finns där individuella skillnader, beroende på allt från mängden muskelmassa till träningsvana och hormoner. Men de generella riktlinjerna är bra att utgå från.

      Vi ska snart börja knåpa ihop en Protein-guide som ska ge sig på att reda ut hela proteinintags-röran :)

      Mvh

  6. Jonathan Lindström skriver:

    hej!
    har en fråga, när man väger 78 (man) bör man räkna proteinitaget på 2g/kilo fortfarande`? eller är det mindre?

    Dessutom, när man deffar med kosten. Det är inte för mycket att bara dricka massvis med mjölk? istället för vatten då dvs. För jag är inte sånt stort fan utav vatten.

    • Fitnesskolan skriver:

      Hej Jonathan.

      Ja det är fortfarande 2g per kilo kroppsvikt.

      Nja, vatten behöver du ju, även om du får i dig mycket via kosten redan. Du borde försöka lära dig gilla vatten lite mer ;)

      Mvh

  7. elias skriver:

    Hejsan jag har en liten fråga.
    vad tycker ni pp fitnesskolan om att dricka Pepsi max,?

    • Fitnesskolan skriver:

      där är sjukt mycket skräckpropaganda runt lightprodukter och sötningsmedel som till exempel aspartam. Men sanningen är att där finns inte några riktiga bevis på nåt av det. Body skrev en väldigt ingående artikel om sötningsmedel förr några nummer sedan om du vill läsa mer om det.

      Drick du pepsi max om du vill, om du känner att det inte ger dig sötsug.

      Grabbarna på träningslära.se har en artikel om lightläsk vs vanlig läsk som kan vara intressant att läsa:
      http://traningslara.se/1-liter-lask-lightlask-mjolk-eller-vatten-under-6-manader/

  8. Johan Brunstorp skriver:

    Hej!

    Skulle ni vilja förklara varför jag fick så mkt finnar när jag käkade mkt protein?
    Har dragit ner på det extremt. Men måste sänka ännu mer pga att det fortfarande ploppar fram finnar.
    Så jag kan inte proppa i mig hur mkt protein som helst.
    Kommer mina resultat att bli sämre för jag inte får i mig tillräckligt med protein nu?
    Hur kan jag göra för att kompensera mitt lägre protein intag utan att min träning ska bli drabbad?

    Mvh johan

    • Fitnesskolan skriver:

      Hormonpåverkan från protein kan bidra till acne för den som än känslig för det tyvärr.

      Och ja, tyvärr kommer ett undermåligt proteinintag försämra din muskeluppbyggnad.

      Det du kan göra är att försöka undvika mjölkprotein i den mån det går då detta har kraftigare påverkan på acne än andra proteiner.

      • Johan Brunstorp skriver:

        Hej!
        Dricker carnivor just nu och kunde inte få fram att det var mjölk i det.

        Hur mkt protein om dagen ska en kille på 90 kilo ha i sig tränar 5-6 pas vecka löpning och Styrke?

Skriv en Kommentar

Hitta oss på Facebook
Annons
Annons
  • Träna hårt, ät rätt och lev livet till fullo!